Spel & Musik

Spelet var en viktig del av ett förbands stridsvärde som signalgivare, de förde vidare officerarnas ordergivning, och som moralhöjare för manskapet. Det dagliga livet vid kompaniet styrdes också av spelet,olika signaler gavs för alla rutiner i lägret som t ex revelj, korum och exercis.

Musikerna hade ofta extra dekorationer på sina uniformer, med extra band och galoner. Trummorna målades för livkompaniet ofta i vit färg med riksvapnet, medan de för de övriga kompanierna målades i andra färger och för landskapsregementena ofta med provinsvapnet eller förgylld kunglig krona och dubbel C.

Vid kompaniet bestod spelet av två trumslagare och en pipare, vid regementet av ytterligare ett antal musiker. Hautboisterna, 4-6 stycken, ibland fler, bildade tillsamman ”en Bande Hautbois”och tillhörde arméns finaste musiker där de spelade bla hautbois (oboe), dulcian/basson (fagott). Det förekom även att de trakterade valthorn, skalmeja eller traversflöjt. Hautboisterna hade i sin tjänst att uppvakta med festmusik och gå i spetsen för parader. Att spela överstens favoritmusik vid dennes högkvarter eller gästabud var en annan uppgift, även att spela vid korum.

En känd musiker, hautboist, i den svenska armén under kriget var Johann Jacob Bach, den främste barockkompositören Johan Sebastian Bachs storebror, även kallad ”Stockholms-Bach”, som enligt Bachs geneologi tog värvning i svenska armén 1704.

I hautboisten Gustav Blidströms bevarade nothäfte från fångenskapen i Tobolsk daterat år 1715 finns en mängd musik nedskrivet, både marscher och annan musik från armén.

Livgardets värvarvisa 1705